Utdrag ur boken: Kanariefåglarna ryter

Alla vet att miljögifter är farliga, men samtidigt förknippas de med många av fördelarna i dagens samhälle. Att vi oftast undviker att tala om riskerna beror nog mest på rädsla för vilken förändring kunskaperna kan leda till. Utan gångbara alternativ försöker vi istället blunda för konsekvenserna av miljögifter. Därför ökar miljöproblemen, och de flesta av oss följer statistiken med skräckslagen nyfikenhet.

I brist på enkla lösningar är det lätt att vilja göra som strutsen, stoppa huvudet i sanden. Det är inte enbart regnskogarna som påverkas och djurarter som hotas. Verkligheten är att ett av de största hoten mot människan är den miljö som vi själva har skapat.Problemet försvinner inte bara för att vi blundar för det.

Men du behöver inte känna dig maktlös. Det finns många praktiska steg som vi kan ta till för att påverka och skydda våra liv. Genom att skapa en miljöfristad i hemmet halveras miljöriskerna direkt. Om vi vet vilka specifika miljögifter som finns i vår närmiljö kan vi ta tag i vår egen situation. Vi kan lära våra barn 2000-talets normer inom hygien och miljö. Så småningom tvingas tillverkarna att producera det vi konsumenter vill ha, men först måste vi bli medvetna om att det finns användbara alternativ, och det är dessa som Kanariefåglarna ryter handlar om.


Miljöfristad
Frågan om toxisk överbelastning från miljögifter och dess effekt på människors hälsa börjar bli en het potatis. Men trots farorna i vår yttre miljö är det fullt möjligt att skapa en miljöfristad i hemmet. Åtta–tolv timmar per dag i en ren miljö sammankopplat med en frisk inre miljö förändrar totalt dina förutsättningar när det gäller att klara av miljön.Trots kraftig exponering för miljögifter är det än så länge möjligt att leva ett relativt friskt liv. Med kunskap och sunt förnuft kan de flesta förbättra sin hälsa och bygga upp ett effektivt skydd. Avgiftningstekniker gör det även möjligt för människor med svåra miljöskador att återfå hälsan. Det är också fullt möjligt att leva ett långt liv utan sjukdom trots miljögifter. Vi behöver med andra ord inte tro att miljööverkänslighet gör att man måste bo i en bunker i skogen.

Kemikaliesamhället
För 60 år sedan användes mycket få industritillverkade kemikalier. Nu är det mer än 30 000 kemiska ämnen på marknaden inom EU. Av dessa har endast 5 000 testats och bedömts vad gäller deras effekter på hälsan och miljön. Övriga ämnen finns det mycket liten kunskap om.

Den kraftiga ökningen till trots är det först nu som de sammanlagda effekterna för människan börjar märkas. Somliga miljögifter bryts inte ned utan lagras i jorden, växter och djur. I vissa fall är de cancerframkallande, mutagena, har negativa effekter för reproduktionen och stör hormonbalansen. Effekterna av användning och utsläpp kan vara kraftigt fördröjda.De tolv farligaste kemikalier kallas på engelska ”the dirty dozen” och omfattar DDT, aldrin, dieldrin, endrin, klordan, heptaklor, hexaklorbensen, mirex, toxafen, polyklorerad bifenyl (PCB), dioxiner och furan. De är fortfarande i bruk i många delar av världen.

Individuell tolerans
Antalet eller mängden främmande ämnen som vi klarar av utan problem avgörs av tre saker:

  • Vår miljö – mängden miljögifter som vi utsätts för dagligen
  • Vår kropp – dess förmåga att bryta ned och utsöndra skadliga ämnen
  • Våra gener – vår ärftliga förmåga att bli av med föroreningar utan att immunsystemet skadas.

Kroppen har förmågan att hysa och eliminera många olika typer av slaggprodukter och miljögifter, som del av sin normala funktion, vilket visar just hur fantastisk den är. Problemen kommer först när vi blir sjuka och orsaken är inte en vanlig sjukdom. Miljö-överbelastning har många symtom som liknar andra tillstånd, men lindras inte med vanliga läkemedel.

När det gäller bilen så tankar vi den, fyller på olja och glykol, kör den till bilprovning och service, slipar bort rost och byter ut delar. Åt kroppen ägnas knappt en tanke, och den pressas till det yttersta. Den signalerar, men signalerna tolkas oftast som tillstånd av trötthet, smärta och utbrändhet istället för symtom på något allvarligare, eftersom vi inte lärt oss tolka symtomen vid miljöförgiftning.Det är först när den överbelastas och vi blir sjuka som krisen tvingar oss till handling. Det handlar nu om stöd för de naturliga avgiftningsprocesserna för att återfå sin hälsa.Varje individ har sina egna förutsättningar för hälsa och därför påverkas vissa mer än andra av miljön. Skillnaderna beror på den egna avgiftningsförmågan, generna och i vilken utsträckning du blivit utsatt för miljögifter. Men faktum är att vi alla kan påverka hur vi reagerar på och hanterar miljön.

Smygande belastning
Mycket görs för att skydda utrotningshotade djurarter och regnskogar, men vi får inte glömma bort att samma fara hotar att drabba Homo sapiens – oss. Hur stora är riskerna för oss människor egentligen? Vi lever inte vid Nordpolen, där höga koncentrationer av PCB, dioxiner, DDT och andra kemikalier döljs i isen och flyter under isflaken. De flesta av oss har inte drabbats av kraftiga kemikalieutsläpp. Vi äter inte enbart fisk och dricker inte vatten från svårt förorenade källor. Men vi utsätts trots det för strålning, toxiska metaller och hundratals kemikalier dagligen. Visserligen är det små mängder, men sammanlagt blir det ändå ganska mycket. Antalet människor som slutat må bra ökar. Människor med miljööverkänslighet kan liknas vid medtagna kanariefåglar, och de är en varningsklocka för oss alla.

Förutsättningarna för kommande generationer
Vi vill att våra barn ska ha de bästa förutsättningarna i livet och tänker då mest på hem, säkerhet och prylar. Men det är först när vi blir av med hälsan och friheten att göra det vi vill som vi märker att ägodelarna betyder mindre. Fråga de föräldrar vars barn lider av allergi eller personer med miljööverkänslighet, som blivit pensionerade i förtid. Dessa har svårt att blunda för vad miljööverkänslighet innebär i det verkliga livet.Vi har en hel livstid till vårt förfogande, och vårt sätt att leva påverkar framtiden för oss själva och för andra. Genom att värna om vår hälsa, miljö och framtid kan vi skapa en bättre värld för kommande generationer. Kunskap om hur man skyddar sig finns inte att hämta från historien, men vi kan ta lärdom av både djur och människor, som lider av vår miljö idag. Människor, som redan hunnit upptäcka hur de kan skydda sig själva och förbättra sina förutsättningar för hälsa och välmående. Våra tiders ”kanariefåglar”.