Mat

Hälsosam kost är grunden för en god hälsa men även för bra rening. Det du väljer att äta kan påverka hur du mår idag, imorgon och under resten av ditt liv. Ditt val av livsmedel kan vara uppbyggande eller nedbrytande. Det kan fylla på förråden av läkande näringsämnen eller bidra till ett överskott av ämnen, som kroppen måste göra sig av med så fort som möjligt. Om du medvetet väljer att äta rikligt med läkande, energigivande livsmedel gynnar det ett aktivt miljöskydd. Alla kroppsfunktioner, inklusive de som sköter avgiftning, fungerar med hjälp av de vitaminer, mineraler, fettsyror, aminosyror, enzymer och andra näringsämnen, som finns i maten. Men när du äter mycket kakor, vitt bröd, godis, snabbmat, förädlade livsmedel, hårdstekt eller friterad mat, eller mat som innehåller rikligt med mättade fetter, är innehållet av nödvändiga näringsämnen ganska litet. Dessutom ökar belastningen på både matsmältnings- och avgiftningsorganen, vilket i sin tur ökar behovet av näringsämnen. Avgiftningsfunktionen kan komma på undantag.

Läkande kolhydrater – fytokemikalier
De mest effektiva ”läkemedlen” finns varken på Apotekets eller på hälsokostbutikernas hyllmetrar. De finns i grönsaks- och fruktdiskarna i livsmedelsaffären eller i det egna grönsakslandet.

Man har länge vetat att fytokemikalier har läkande egenskaper, men det är först nyligen som man har kunnat kartlägga hur effektiva och säkra de är.

Oavsett om du äter kött eller inte bör huvuddelen av din dagliga kost bestå av fytokemikalierika grönsaker och frukt som blomkål, broccoli, bär, druvor, granatäpple, gröna bladgrönsaker, hallon, jordgubbar, körsbär, lök, morötter, nätmelon, selleri, soja, tomater, vattenmelon, vitlök och äpplen.

Vett om fett
Myndigheterna och reklamen varnar oss för fett, i synnerhet så kallat ”mättat” animaliskt fett. Det påstås att fett i kosten ökar kolesterolet. Många är rädda för att äta minsta gnutta. Redan i skolan får barnen lära sig att de bör äta en fettsnål kost. Trots detta har problemet med fetma ökat dramatiskt, och två tredjedelar av alla människor i de rika länderna dör av fetmarelaterade sjukdomar. Endast 20–40 procent av vårt kolesterol kommer från kosten. Hela 60–80 procent produceras av levern när vi äter för mycket mat. Maten omvandlas naturligtvis till energi, men när vi äter mer mat än vi förbrukar omvandlas den och lagras som fett.

Det krävs fett för att förlora fett. Den som vill gå ned i vikt behöver också äta fett. Vi blir inte av med de ”gamla” fettlagren, som hänger kring midjan, höfterna och låren, utan att tillföra ”nytt” fett. Ett hälsosamt fettintag kan till och med leda till hälsosamma blodsockerhalter och påverkar förhållandet mellan det goda HDL-kolesterolet och skadliga LDL-kolesterolet, enligt amerikanska forskare vid Washington University School of Medicine i St. Louis.

Det är enbart ”nytt” fett som får igång ämnesomsättningen, och en hälsosam kost bör inkludera nyttigt fett. Djurförsök har visat att en kost utan fett leder till lågt blodsocker och fettlever. Båda tillstånden förändrades när fett tillfördes kosten.

Matfett
Margarin innehåller antingen härdat eller omestrat fett. Margarin och oljor, som innehåller höga transfetthalter, är skadliga och bör också undvikas.ap Transfettsyror har en negativ effekt på hjärtkärlsystemet, immunsystemet, fortplantningssystemet, energiomsättningen, omsättningen av fett- och essentiella fettsyror, leverfunktionen och cellmembranen. Svenskt bordsmargarin innehåller låga halter av transfettsyror (1–3 procent), men är istället oftast omestrat och kan innehålla skadliga kemikalier. Ekologiskt odlad Bregott gjord på grädde/smör och rapsolja, är ett bättre alternativ. Smör och kokosolja är mättade fetter men innehåller inte transfetter och har flera positiva egenskaper. Stekmargarin och margarin i block, som används i storkök, inom matlagningsindustrin och i bagerier, innehåller däremot transfetter.

En ny kostpyramid
Mat är bränsle. Hur mycket du behöver äta beror naturligtvis på vad du arbetar med, ditt hälsotillstånd, vikt, längd och motionsnivå. Mat krävs för att du ska orka jobba, sporta, studera och leva. Men mat är så mycket mer.Socialstyrelsen rekommenderar i sin kostpyramid att huvuddelen av kosten ska bestå av stärkelserika kolhydrater, och därför har bröd, pasta och gröt blivit stommen i den svenska kosthållningen. I många år har vi levt med denna kostpyramid, som endast tillgodoser vårt behov av bränsle – kolhydrater, protein och fett. Problemen med övervikt och diabetes ökar. Den fysiologiska förklaringen till övervikten är kopplad till hormonet insulin. Insulin frisätts då vi äter kolhydrater, och i viss mån protein, och behövs för att glukos ska kunna tas upp ur blodet. Vad som sällan diskuteras är att insulinet även styr vår fettlagring.

Att försöka låta bli att få i sig bekämpningsmedel genom kosten är en utmaning. Det är till exempel genom maten vi löper störst risk att få i oss PCB. Men med riktlinjerna som finns i boken Kanariefåglarna ryter ändras dina förutsättningar.