Luft

Luften är vårt viktigaste element. Vi kan leva utan mat i cirka tre månader, utan vatten i ungefär tio dagar, men utan luft klarar vi oss endast några få minuter. Varje dag andas vi ungefär 20 000 gånger och förbrukar cirka 10 000 liter eller 13 kilo luft. Hela 50 procent av vår energi kommer från luften vi andas. Från vårt första skrik till det sista andetaget är varje cell i kroppen beroende av syre från luften.

Kanariefågeln kippar efter andan
Ett djupt andetag syresätter blodet, som cirkulerar till varje cell i vår kropp. Miljögifterna följer också med och lagras överallt i kroppens fettvävnad. Förutom olyckor, som orsakar stora utsläpp av skadliga kemikalier eller gaser, är de negativa effekterna av miljögifter sällan direkt livshotande, och vi slipper gå omkring med gasmask dagligdags. Den verkliga effekten av miljögifter märks först efter lång tid och varierar från person till person, oftast beroende på den egna naturliga reningsförmågan.

Luftföroreningar har flera kända negativa effekter på hälsan. De vanligaste är luftrörsbesvär, cancer och allergier. Enligt andra studier kan luftföroreningar även leda till svettningar, känslomässig berg-och-dalbana, minnesrubbningar, muskelsmärtor, sömnbesvär och depression. Idag lider 40 procent av alla småbarn i Sverige av allergi. Astma kan vara en miljöbetingad sjukdom i likhet med MCS, kemikalieöverkänslighet. De flesta tror nog att det främst är pollen, som gör livet svårt för allergiker och astmatiker på våren, men i verkligheten skulle många pollenallergiker sannolikt klara situationen bättre om luften var renare. Läs mer om detta i boken Kanariefåglarna ryter.

Symtom på miljöförgiftning - De klassiska symtomen är:

  • Depression
  • Heshet
  • Hosta
  • Huvudvärk
  • Illamående
  • Infektion
  • Irritation
  • Klåda
  • Minnesrubbning
  • Nästäppa
  • Snuva
  • Sveda
  • Trötthet
  • Utmattning
  • Yrsel
  • Ögonirritation.

Inomhusluft
Trots varningar för en försämrad luft utomhus visar allt fler undersökningar att dålig inomhusluft utgör den största faran för vår hälsa. Lyckligtvis går det att förbättra inomhusluften. Vi tillbringar cirka 80–90 procent av dygnet inomhus men det är oftast inte enstaka miljögifter, som är huvudproblemet, utan den ackumulerade effekten av många förorenande ämnen. Steg ett är att vädra daligen.

En hållbar framtid
Var och en av oss kan påverka vår miljö genom att själva minska onödig användning av energi eller genom att undvika utsläpp av avgaser. Skillnaden mellan ren luft och luft som bär på miljögifter kan vara avgörande för människans framtid.

Dagens produktion och konsumtion beräknas överstiga vad som är långsiktigt ekologiskt hållbart med cirka 25 procent, berättar Stefan Edman i skriften Bilen, Biffen, Bostaden. Världens rikaste 14 procent förbrukar 56 procent av tillgångarna, och Edman menar att det skulle krävas tre–fyra planeter till för att ge hela världen en genomsnittlig materiell standard på europeisk eller amerikansk nivå.
Den nuvarande utvecklingen är alltså bitvis helt orimlig. Den måste förändras och göras hållbarare globalt, nationellt och lokalt. Hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov. Det handlar i grunden om solidaritet och rättvisa, nu och för kommande generationer.