Skyddsnätet

För 100 år sedan kanske kosten räckte som näringskälla. Men kroppen förbrukar vitaminer och mineraler dagligen i reningsprocessen. Frågan är om kosten räcker till som näringskälla idag. Hur stort behov av näringsämnen du har avgörs bland annat av din storlek, arbete, gener, ålder, hälsa, miljö och på vilken breddgrad du bor. Det är specifikt för dig och varierar således från person till person.

Livgivande vitaminer
Antalet publicerade studier, som tydligt visar att kosttillskott kan förbättra hälsan och samtidigt minska risken för kroniska sjukdomar, bara ökar.

  • En långvarig mikronäringsbrist skadar vårt DNA ungefär på samma sätt som strålning, oxidativ stress och fria radikaler bidrar till cancer.
  • Forskning om olika näringsämnen öppnar nya möjligheter att skydda sig mot sjukdom. För att minska risken för kroniska sjukdomar behövs mera näringsämnen som stärker kroppens motstånd.
  • För litet folsyra, B6- och B12-vitamin ökar risken för hjärtkärlsjukdom, ryggmärgsbråck, tjocktarms- och bröstcancer.
  • För lite D-vitamin ökar risken för benbrott hos yngre människor och benskörhet hos äldre. D-vitaminbrist ökar också risken för MS och andra autoimmuna sjukdomar. Alla som bor på breddgrader norr om Paris löper större risk att få för litet D-vitamin på grund av den vinkel solstrålarna har, hål i ozonlagret och de mörka årstiderna.
  • För lite av antioxidanterna A-, C- och E-vitamin kan öka risken för flera kroniska sjukdomar, bland annat cancer och hjärtkärlsjukdomar. Nio av tio nordbor får inte i oss optimala mängder av ovannämnda näringsämnen genom kosten.

Ett kosttillskott bör inte ersätta en hälsosam kost, men det bästa och enklaste sättet att säkra vårt näringsbehov är att inta kosttillskott, som är vetenskapligt sammanställt för detta ändamål. Kosttillskott ska ha ett innehåll av näringsämnen som antingen kommer från näringstäta livsmedel eller är speciellt sammansatta för att likna de ämnen, som kroppen mår bäst av. Som väl är finns det en hel industri, som har vuxit upp sedan andra världskriget och som har specialiserat sig på framtagningen av naturliga tillskott till kosten.

Skrämseltaktik om kosttillskott
Två före detta chefsredaktörer för the New England Journal of Medicine, läkarna Marcia Angell och Jerome Kassirer, publicerade 2004 en översikt där man avslöjade att stora läkemedelsföretag betalar akademiker för att påverka medicinsk forskning. Läkemedelsföretagen har en avgörande påverkan på hela systemet, från forskning till publicering. Richard Horton, redaktör för The Lancet, medgav sommaren 2005 inför en hälsokommitté i Storbritanniens Underhus att medicinska tidskrifter och läkemedelsföretag har en relation som är någonting mittemellan ”symbiotisk och parasitisk”. Han berättade att läkemedels-företagen och deras anställda mutar medicinska tidskrifter för att forskning, som stödjer ett nytt läkemedel, ska publiceras – till exempel genom löften om att köpa ett stort antal lösnummer i marknadsföringssyfte. Detta kan ge stora summor – ibland en miljon dollar för en artikel. Medicinska tidskrifter får också stora pengar för bilagor, som är skräddarsydda efter ett företags marknadsföringsbehov.

De största medicinska tidskrifterna tjänar tiotals miljoner dollar per år på annonser. Det finns givetvis inga krav på att läkemedelsföretagen ska köpa annonser i dessa tidskrifter – de gör det av egen fri vilja. Men de kan också välja att låta bli om en tidskrift visar överdriven redaktionell självständighet i bedömningen av ett forskningsresultat, som tagits fram av läkemedelsföretagets avlönade forskare.

Skyddande mikronäringsämnen
Strax efter andra världskriget utarbetades normer för vårt näringsbehov. Dessa normer kallades Recommended Dietary Allowance, rekommenderat näringsintag (RDA), och etablerade en minimigräns för näringsämnen. Fram tills nu har den fungerat som en överlevnadsnivå. I USA bildades en myndighet, som fick ansvaret för att regelbundet granska och uppdatera denna RDA.

Så småningom utvecklades en svensk norm som fick namnet RDI, rekommenderat dagligt intag. Många tror att även RDI är den högsta tillåtna nivån trots att det i verkligheten är en gammal överlevnadsgräns, och media används för att sprida rädsla för höga doser av vitaminer och mineraler.Får du i dig tillräckligt med näring? Vi äter när vi är hungriga eller behöver öka vår energi. Att våra kroppsbehov av specifika näringsämnen måste tillgodoses är en bit som vi ofta glömmer bort. Många som tror att de äter en välbalanserad kost får kanske i sig energibehovet men får ofta inte i sig viktiga vitaminer, mineraler och essentiella fettsyror.

Det är många faktorer som gör att vi inte får i oss vårt dagliga behov av näringsämnen. Stressen att inte hinna med, ekonomiska svårigheter och bristande kostinformation, i kombination med en överkonsumtion av lättillgänglig snabbmat och fabrikstillverkad mat är några aspekter av problemställningen.

  • Hur många barn gillar grönsaker och väljer inte hellre godis, snacks och snabbmat?
  • Hur många barn äter de dagliga fem portionerna grönsaker och frukt som rekommenderas?

Fler miljögifter belastar kroppen och ökar behovet av renande näringsämnen. Var och en av oss har ett ökat behov av näringsämnen på grund av miljögifter och behöver kontinuerligt inta näringstillskott för att säkra ett aktivt miljöskydd som varar hela livet. Vi vill ju må bra långt upp i åren.

Det finns de som påstår att kosttillskott leder till dyr urin eftersom det finns näringsämnen i den urin som kissas ut. Detsamma kan då sägas om både mat och vatten, eftersom större delen av det som kommer in även åker ut. Men vi vet ju alla att mat och vatten används på vägen för att vi ska leva och må bra, och samma sak gäller de näringsämnen som finns i kosttillskott. Av allt du kan göra för att aktivera ditt miljöskydd är nog intag av vitamin- och mineraltillskott den enklaste livförsäkringen även om det naturligtvis aldrig bör ersätta en välbalanserad och näringsrik kost. Leta efter ditt kosttillskott hos ett företag, som är specialist på näring. Viktigast i ditt sökande efter bästa miljöskydd är att finna största möjliga mängd av för kroppen verksamma ingredienser utan onödiga och ibland hälsofarliga kemiska tillsatser. Se upp med billiga kosttillskott, som innehåller utfyllnadsmaterial. Se länken Kosttillskott.